Rita Karlsen, HRS
Svenskene feirer ikke sin nasjonaldag med samme brask og bram som norske 17.mai, men takt og tone er stolt å heise det svenske flagget. Det vet også Aftonbladet, som i sitt ”flerkulturelle” prosjekt har tatt i bruk fotomontasje for å bedre få frem sitt poeng. Men bildet av det svenske flagget på moskeens bønnetårn. Bildteksten levner ingen tvil om hva som skal være Sveriges egenoppfatning: I dag feier Sverige nasjonaldagen. Med mye å feire. Sverige representerer på mange måter et knippe verdier å være stolte av: Modernitet, åpenhet, individuell frihet, likhet og nysgjerrighet på andre og omverden.
Men du store verden hvor liten verden likevel ble for Aftonbladets lederartikkel – hvor det gås til rette med dem som har noen ankepunkter til svenskenes raskt endrede befolkning. Først ut er begrepet assimilasjon, som Aftonbladet fullt ut forstår, men ikke forskerne, og der er det tommelen opp for konsernet Coop og tommelen ned for tenkesmia Timbro:
”Vi firar alla helger”. Det var budskapet från Coop vid Eid al-fitr, festen som avslutade den muslimska fastemånaden Ramadan i fjol. På hemsidan kunde man läsa recept på bland annat fyllda dadlar och lamm i kardemummasås. Sortimentet utvecklades. Försäljningen gick upp.
Konsumentföreningen Väst skrev, när satsningen påbörjades: ”I grunden innebär detta att en bortglömd marknad integreras. Förutom att nå nya kundgrupper är syftet också att bredda vår matkultur.”
Kritiseras från höger
Läser man borgerliga tankesmedjan Timbros omdiskuterade rapport ”Integration eller assimilation?” från i våras, får man känslan att de tycker Coop gör fel.
De vill ersätta integrationspolitiken med assimilation. I stället för ett mångkulturellt samhälle ska ”dom” anpassa sig till ”oss”.
Med det synsättet borde Coop sälja fläskkotletter vid Ramadan i stället.
Rapportförfattaren Andreas Johansson Heinö har doktorerat i statsvetenskap med avhandlingen: ”Hur mycket mångfald tål demokratin?”.
På Newsmill beklagade han sig över att det nästan inte finns någon i Sverige: ”… utanför Sverigedemokraterna som förespråkar assimilation.”
Det är inte så konstigt. ”Assimilation” betyder enligt Nationalencyklopedin att invandrare: ”… helt överger sin egen kultur, så att ursprungliga kulturskillnader försvinner.” Exit Ramadan, hej fläskkotlett.
Inom ”forskningen” har man hittat på en egen definition men alla förstår vad man menar ändå.
At Aftonbladet legger seg skinnflat for bedrifter som vil tjene mest mulig penger på det meste – og dertil tror at det handler om et velvillig ”integreringsprosjekt” fra de samme sin side – er så latterlig at man får bare lyst å dra frem svenskevitsene. For øvrig vitner det ikke mye om åpenhet og individuell frihet eller for den saks skyld: nysgjerrighet, når avisen bastant avviser Andreas Johansson Heinö sin doktoravhandling Hur mycket mångfald tål demokratin?, som jeg selv ikke har lest, men jeg skjønner at han her har tatt i bruk begrepet assimilasjon. Jeg antar også, ut fra tittel og at avhandlingen er levert innenfor fagfeltet statsvitenskap, at han bruker assimilasjon knyttet opp til grunnleggende verdier som det svenske demokratiet er tuftet på.
Men Aftonbladet tror tydeligvis det handler om lam i kardemommesaus og fleskekoteletter, der sistnevnte skal trykkes inn i dem som foretrekker førstnevnte — for først da kan man være ”ordentlig” svensk. Slik forstår nemlig Aftonbaldet begrepet assimilasjon i henhold til Nationalencyklopedin.
Men tro ikke at avisens ”nysgjerrighet” stopper her; nå skal omverden til pers. Først Tyskland, så Storbritannia og deretter erkefienden Danmark, med en svipp innom Finland:
I andra länder har utvecklingen gått längre.
I Tyskland slog förbundskansler Angela Merkel från CDU i slutet av förra året fast att: ”Mångkulturen har misslyckats totalt”.
Partiledaren för hennes bayerske systerparti CSU Horst Seehofer fyllde i: ”Multikulti är död”.
Nu ska invandrare lära sig ”tysk livsstil” i stället. Vad det nu är.
I Storbritannien har de konservativa länge flirtat med främlingsfientliga stämningar. I ett uppmärksammat tal i februari, samtidigt som extremhögern i English Defence League höll möte i Luton, tog partiledaren David Cameron ställning mot statlig multikulturalism.
Egentligen inget nytt ställningstagande men den signal han ville sända, och de opinioner han ville nå, var de samma som Angela Merkel.
I Danmark har övriga partier länge anpassat politik och retorik till främlingsfientliga Dansk Folkeparti. Signaler kommer nu från Norge om samma utveckling. I Finland blev motsvarande parti, Sannfinländarna, ett av de stora partierna i valet nyligen.
Men den aller største fienden til Aftonbladet, har de i eget reir – nemlig Sverigedemokraterna (SD), og hvordan i all verden skal de stoppe kjeften på SD når slike (danske) fritalere som Mikael Jalving gir ut bok om den svenske moderniteten, åpenheten, individuell friheten, likheten og nysgjerrigheten på andre og omverden, for å bruke avisens egne ord for å feire seg selv:
Sverige leds av en minoritetsregering med passivt stöd från Sverigedemokraterna. De röstar i nio av tio avgörande voteringar med regeringen och agerar i praktiken som alliansens femte parti.
Mot denna bakgrund är den nya borgerliga kritiken av det mångkulturella samhället logisk. Även om det ilsket förnekas växer en gemensam samhällskritik fram.
I februari kom den danske journalisten och krönikören på Jyllands-Posten Mikael Jalving ut med boken ”Absolut Sverige”.
Jalving reste i Sverige valåret 2010. Undertiteln är ”En resa i tystnadens rike” vilket också är bokens bärande tes. I Sverige får man bara säga det ”politiskt korrekta”. Därför är tystnaden öronbedövande. En ganska svag tes i en bok byggd på intervjuer med diverse frispråkiga debattörer.
For Aftonbladet har ”skjønt” dette også, så det er faktisk ikke interessant med verken det ene eller andre, åpenhet, nysgjerrighet, eller hva det nå måtte være:
Tankefiguren förenar många borgerliga debattörer med Sverigedemokrater och andra högerextrema grupper. Att någon förbjuder kritik av mångkultur och islam. Att man därför gör en frihetsgärning genom att våga diskutera frågorna.
Det man egentligen kräver är rätten att kritisera andras livsstil och religion utan att någon säger emot.
Og så kommer de bevingede ord igjen:
I dag firar Sverige nationaldagen. Med mycket att fira. Sverige representerar på många sätt ett knippe värderingar att vara stolt över. Modernitet, öppenhet, individuell frihet, jämlikhet, nyfikenhet på andra och omvärlden.
Avslutningsvis skal vi forstå at dette handler om … åpenhet:
Öppenhet är framtiden
Det är dock inte detta Sverige som den borgerliga idédebatten hämtar näring ur, utan ett ”vi” definierat i motsättning till ett ”dom”.
Men att säga ”stoppa världen, jag vill hoppa av” känns som en dålig strategi inför framtiden.
Utveckling och öppenhet är vår framgångsaga. Inte isolering och inskränkthet. I det Sverige som tillhör framtiden firar folk vilka högtider de själva vill.
Även nationaldagen.
Jeg fristes til å si Amen, men da får jeg vel kjeft av Aftonbladet, så jeg velger Inshallah.
(For øvrig interessant at lederartikkelen får liten støtte i kommentarfeltet).