Etter overgrepene på nyttårsaften i Köln ble det gjort mange forsøk på bortforklare de kalde fakta. Ett av de mest patetiske var kanskje å finne i NRK, der overskriften lød «Like mange tyskere som syrere mistenkt etter Köln-overgrepene» (NRK har for øvrig senere, etter kritikk, endret overskriften uten at det fremkommer av saken). For øvrig kan det se ut som at det ikke bare var NRK som var «kreative». Det kan heller være at NRK lot seg vel mye inspirere av Independent, om vi skal låne øret til Paulina Neuding, journalist og jurist, tidligere sjefsredaktør for det borgerlige magasinet Neo, i Dagens Sämhalle.
Det tog inte lång tid innan det spreds felaktiga uppgifter om händelserna i Köln på nyårsnatten. Bara tre av 58 misstänkta för övergreppen var nyanlända, påstod exempelvis brittiska Independent i en rubrik för ett par månader sedan. Artikeln delades flitigt av svenska journalister och debattörer som ett bevis för att rapporteringen kring Köln hade varit felaktig, rentav rasistisk.
Neuding viser i denne sammenheng til at den svenske politikeren Rossana Dinamarca (V) raskt (15.februar) kom på banen med følgende twittermelding (min utheving):
Kan vi nu vara överens om att den enda gemensamma nämnaren för de som låg bakom övergreppen var att de var män?
Dette lød merkelig kjent. Hvor har vi så hørt før at den eneste fellesnevneren er menn, ja, endog relatert til hudfarge i form av flere pigmenter? Akkurat ja, ved voldtekter og overrepresentasjon av menn med innvandringsbakgrunn. Nina Kristiansen, redaktør i forskning.no, angrep Kjetil Rolness i Aftenposten for å mene «at menn fra ulike land i Asia og Afrika har mye til felles – i alle fall om de ble dømt for seksualforbrytelser i Norge i fjor.» Kristiansen finner derimot ingen fellestrekk, utover at det er «hudfargen disse mennene har til felles.» Dermed var rasismekortet trukket. Men som Rolness elegant svarer selv: «Trekker man rasismekortet, har man ikke mye på hånden.»
Dette understreker Neudings poeng, dertil under tittelen «Vågar vi tala om vad som verkeligen hände i Köln?». Kortsvaret er nei, og da hjelper det lite om Neuding viser til den nylige presenterte offentlige utredningen fra parlamentet i tyske delstaten Nordrhein-Westfalen.
Utredningen, som lades fram av delstatens socialdemokratiske inrikesminister Ralf Jäger, bygger bland annat på 1178 timmars material från övervakningskameror.
Rapporten bekräftar att det som drabbade kvinnor i Köln på nyårsnatten var övergrepp i mycket stor omfattning. Attackerna fick 1218 offer, varav 529 utsattes för sexualbrott.
Utredningen slår också fast att nästan samtliga misstänkta gärningsmän, 149 av 153 personer, är invandrare. Av dessa kommer två tredjedelar från Marocko och Algeriet. 68 är asylsökande, 18 befinner sig illegalt i landet och 47 har okänd status, det vill säga man vet inte om de befinner sig i landet legalt eller illegalt. Fyra är ensamkommande minderåriga, tio har fått uppehållstillstånd.
At utredningen avslører at så mange av disse befinner seg ulovlig i landet eller har ukjent status, er bekymringsfullt. Neuding viser til en kommentar fra liberale FDPs innenrikspolitiske talsperson i delstaten, Marc Lürbke, i bild.de: «Utredningen viser at selv ikke med stor innsats kan avgjøre hvem som oppholder seg her og med hvilken rettslig status. Det er uakseptabelt at det finnes et slikt rettslig vakuum i Nordrhein-Westfalen.»
Neuding understreker at Lürbke gir uttrykk for en tanke som «tidigare var så självklar att den inte behövde formuleras: En tydligt reglerad migration, med strikta regler om avvisning och kontroll över vilka som befinner sig inom landets gränser, kan vara en brottspreventiv åtgärd.»
Men én ting er nå innvandringskontroll, Neuding finner det også nødvendig å minne om at utredningen viser at det fortsatt finnes grunner til å problematisere det kvinnesynet som migranter har med seg fra hjemlandet – og hvor den debatten blir av?
Resultaten från Nordrhein-Westfalens utredning visar att det fortfarande finns skäl att problematisera den kvinnosyn som migranter bär med sig från sina hemländer (läs exempelvis turkiska forskaren Özge Öner). Det hela reser också frågor om den svenska debatten, och hur den förhåller sig till frågor som rör migration och integration.
Kommer resultaten från den officiella utredningen av nyårsnattens händelser i Köln att få lika stor spridning som den missvisande rubriken från Independent? Om inte, varför?
Så mens vi venter på at NRK og forskning.no kommer på banen kan vi jo f.eks. bygge en båt, endevende hagen eller det mest sannsynlige: bare forvente nye bortforklaringer.
Masseovergrepene i Köln på nyttårsaften forblir et åpent sår til vi tør ta en åpen faktuell debatt