Aktuelt

Har du ikke lyst til å konfrontere en ubehagelig virkelighet? Skriv en rapport!

Sverige er det europeiske landet som tar imot flest såkalte enslige, mindreårige asylsøkere (EMA), men myndighetene har likevel ikke lyst til å aldersteste asylsøkere som påstår å være mindreårige. Den svenske Socialstyrelsen har følgelig skrevet en rapport som støtter regjeringens syn. Nå slaktes rapporten av fagfolk.

Svenske myndigheter alderstester ikke asylsøkere som påstår å være mindreårige og som kjent er de følgelig det europeiske landet som får – og innvilger – flest søknader fra såkalte enslige, mindreårige asylsøkere (EMA).

Faksimile: Sydsvenskan.

Faksimile: Sydsvenskan.

EMA er hovedsakelig afghanske gutter i øvre del av tenårene og ankomstene økte eksplosivt som følge av migrantkrisen. I Sverige anslo man at 12.000 ville komme i 2015, men anslaget raskt ble oppjustert til 30.000. Status som EMA gir oppholdstillatelse med familiegjenforening og en rekke materielle goder og i følge SVT vil kostnadene for de 30.000 som forventes i Sverige bli på 25 milliarder SEK. Til sammenligning er det afghanske statsbudsjettet på 65,6 milliarder SEK.

Ifølge det svenske Migrationsverket var hele 71 prosent av alle asylsøkere til Sverige i 2015 mannlige. Mer enn 21 prosent av alle asylsøkerne er klassifisert som enslige mindreårige, hvilket utgjør mer enn halvparten av alle mindreårige innvandrere til landet. For mindreårige med følge var kjønnsfordelingen 1,16 gutter for hver jente. Men for de enslige mindreårige er fordelingen 11,3 gutter for hver jente. I gjennomsnitt ankom det 90 enslige, mindreårige gutter hver eneste dag til Sverige i 2015, mens det kom åtte enslige jenter.

Det kommer faktisk så mange mannlige enslige, mindreårige til Sverige at det har ført til en dramatisk forrykkelse av kjønnsfordelingen i aldersgruppen 16-17 år (123 menn for hver 100 kvinne), slik at ubalansen nå er verre enn Kinas, som hittil har vært verdens verste (117/100).

I Norge har naturligvis asyllobbyen, som blant andre Norsk Folkehjelp, vært pådrivere for å få en slutt på slik testing – heldigvis uten suksess – og det skyldes sannsynligvis at alderstesting forteller en annen historie enn samme lobby og EMA`ene selv.

For er det stort sett barn det handler om? I 2003 viste tall at 87 prosent av de som ble alderstestet i Norge var eldre enn 18 år, hvilket fikk Utlendingsdirektoratet til å ville utvide alderstestingen. Løgnen skyldes at mindreårige uten kjente omsorgspersoner ikke blir sendt tilbake til hjemlandet.

Har det blitt noe bedre siden sist? Ikke så veldig: I de ni første månedene av 2015 ble 877 enslige mindreårige asylsøkere alderstestet av UDI og en av tre viste seg å være over 18 år. Det samme er for øvrig tilfelle i Finland, der to av tre i følge rettstannlege ved Åbo universitet, Vivian Visnapuut, viser seg å være eldre enn oppgitt.

Og i Sverige? Her er noen av de ensamkommande flyktningbarnen med Røda Korset på utflukt til Liseberg.

Enligemindreårige

Bilder som det ovenstående har sirkulert på internett i årevis og har selvfølgelig fått godtfolk til å stille spørsmål ved hvor mindreårige denne gruppen asylsøkere virkelig er. Svenske myndigheter ønsker likevel ikke å aldersteste de ankomne – sier de at de er 15, så er de 15.

Det medfører en rekke problemer for samfunnet, ikke minst når det gjelder kriminalitet. Gjenger av kriminelle gutter og unge menn, i all hovedsak EMA fra særlig Marokko, er ikke bare et så ressurskrevende problem at det setter Stockholm-politiet ute av stand til å gjøre jobben sin. Situasjonen er likedan i Göteborg og den eskalerer.

Et av hovedproblemene er at de aktuelle guttene og mennene oppfattes som immune mot rettstatens inngripen fordi de har status som mindreårige. Politibetjent Peter Larsson er aktiv i politiets fagforbund og forteller at kollegaer opplever en stadig tøffere arbeidssituasjon. De kriminelle innvandrerne har ingen respekt for landets politi og rettsvesen. Og hvorfor skulle de det, når de tilsynelatende kan begå så mye kriminalitet de vil uten at det får konsekvenser?

I 2015 ble 22 år gamle Alexandra Mezher knivdrept av en angivelig 15 år gammel beboer ved et mottak for enslige, mindreårige asylsøkere hvor hun jobbet. 22-åringen var attpåtil alene på vakt med gjerningsmannen, en mann påtalemyndighetene antar er langt eldre enn han hevder.

Nå krever også politiet i Uppsala at myndighetene begynner å aldersteste påståtte mindreårige. Som Stockholm og Göteborg har de opplevd en økning av kriminalitet begått av asylsøkende ungdommer, hovedsakelig fra Marokko.

I jobbet vid Brottssamordningen vid Uppsalapolisen ser Roger Björklund och hans kollega Conny Kjellberg hur unga personer kan fortsätta begå grova brott, utan att kunna stoppas av vare sig rättsväsendet eller socialtjänsten. Utredningarna tar stora resurser.

– Vi har ingen aning om deras rätta identitet eller hur gamla de är. När de grips av polis visar de ibland upp sitt LMA-kort, som visar att de är asylsökande och hur gamla de är. Det är ingen giltig identitetshandling, men den enda id-handling de har och det enda vi då har att gå efter, säger Conny Kjellberg.

Är man under 18 år krävs synnerliga skäl för att bli häktad. Följden blir att minderåriga släpps, och socialtjänsten tar över. Medan polisen utreder brottet har de misstänkta ofta rymt från de hem de placerats på och kan begå nya brott, ibland under annan identitet.

Conny Kjellberg och Roger Björklund ger flera exempel. Bland annat serien av bostadsinbrott i Uppsalaområdet där två personer greps på bar gärning, men släpptes eftersom de var minderåriga. De fortsatte sedan att begå ytterligare ett tiotal inbrott. Ett annat fall är den våg av personrån mot äldre damer i Luthagen för drygt ett år sedan. En minderårig greps, men släpptes, och genomförde därefter flera liknande personrån.

– Det er uholdbart for rettsystemet at såpass mange oppgir å være under 15 år og begår grov kriminalitet når man mistenker at de er betydelig eldre, sier Roger Björklund ved politiet i Uppsala og legger til: – Det handler også om at voksne kriminelle personer med rusproblemer ikke skal bo på samme hjem som de enslige som er mindreårige og som kommer hit med vilje til å starte et nytt liv og komme inn i det svenske samfunnet.

Samtidig rapporterer Cura Individutveckling, som driver hjem for EMA (HVB-boenden) at flere av deres 170 beboere er voksne og et sted mellom 25 og 30 år gamle. Og de herser med reelle mindreårige beboere. Man advarer også om risikoen for seksuelle overgrep:

– De som är äldre blir lätt tongivande och kan bli lite boss bland de andra ungdomarna. De äldre kan skaffa sig fördelar och vi har till exempel sett att de yngre får passa upp på dem, säger Ann-Sofie Ström, förbundschef på Cura Individutveckling.

Risk för sexuella övergrepp
– Sen ser vi också en risk för sexuella övergrepp. Det är inte bra att ha vuxna män tillsammans med yngre pojkar. Vi har haft vissa misstankar om att detta har hänt, säger Ann-Sofie Ström.

Det er Migrationsverket som setter alder på EMA, basert på deres egne opplysninger. Når alderen er satt, stiller kommunene ingen spørsmål. Sveriges kommuner og landsting opplyser likevel at problemet med EMA som er eldre enn oppgitt er et problem i hele landet. Man vet bare ikke hvor stort, hvilket ikke er så underlig ettersom ansvarlige myndigheter ikke foretar alderstesting.

Smått om senn har man imidlertid gått opp for myndighetene at man har skaffet seg et stort og vanskelige løsbart problem, og den svenske Socialstyrelsen har følgelig sett litt på saken. I en rapport forelår man etter mye om og men å gjennomføre pilotstudier i ett til tre år fremover.

Overtannlege, PhD og spesialist i oral radiologi ved tannlegehøyskolen ved Karolinska institutet Leif Kullman, spesialist i allmenmedisin Karl-Johan Kärrström og spesialist i ortopedi og håndkirurgi Nenad Zeba slakter derimot Socialstyrelsens rapport. De viser blant annet til at ekspertnettverket AGFAD (Arbeitsgemeinschaft für Forensische Altersdiagnostik), som har 130 tilsluttede forskere, allerede har brukt 16 år på å utarbeide retningslinjer for medisinsk fastsettelse av alder. Når Socialstyrelsen forkaster en rekke metoder som er anerkjent i resten av verden, må det grunngis, mener de tre. Det gjør ikke den svenske Socialstyrelsen:

Socialstyrelsens rapport om medicinsk åldersbestämning [1] behandlar först och främst nya metoder att åldersbestämma med MR. Att detta var syftet gick utredaren ut med direkt [2]. Då man nu helt förkastar metoder och riktlinjer som används i den övriga världen bör man kunna kräva en djupgående analys och kritik av evidensen för dessa påstått icke användbara metoder. Detta saknas i rapporten, och här brister Socialstyrelsen i sitt uppdrag som myndighet på ett flagrant sätt.

Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben [3, 4]. Detta vet utredaren, men ändå kommenteras inte AGFAD:s existens.

Redan vid litteratursökningen sorterades metoden DT nyckelben bort, och i princip även den omfattande forskningen kring röntgen av handleden. Varför motiveras inte. Den korta referenslistan för tänder innehåller nya och ouppmärksammade studier, men få av de mest citerade. Socialstyrelsens sökstrategi tycks inte ha givit ett utfall överensstämmande med vad det internationella vetenskapssamfundet anser väsentligast. En bristande ämneskunskap anas.

I stedet for å benytte seg av de publiserte vitenskapelige studiene som finnes på dette området, har Socialstyrelsen anvendt upublisert materiale. – Det etterlater et inntrykk av at man visste hva man ville bevise, skriver Kullman, Kärrström og Zeba, som mener at Sverige ikke kan stå uten objektive metoder for aldersbedømmelse:

Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning, värdera AGFAD:s riktlinjer och utreda DT nyckelben.

Tidsramen från uppstart till metoder i bruk för den pilotstudie på åldersbestämning med MR som föreslås är minimum tre år. Sverige bör inte stå utan objektiva metoder för åldersbedömning under en så lång period när välfungerande finns att tillgå. Parallellt med att SBU gör en ny och förutsättningslös värdering av befintliga metoder bör åldersbestämning med dessa fortsätta enligt internationellt inhämtade riktlinjer.

Det svenske etablissementet er tydeligvis villig til å gå hur långt som helst for å opprettholde sine lyserøde illusjoner om små barns ensomme flukt gjennom halve verden, inkludert en rekke sikre land, for å komme til Sverige. Det spørs om deres egen befolkning vil takke dem for innsatsen.