Vi har ikke et demokrati og lovverk som på nåværende tidspunkt klarer å hamle opp med islamsk lov sharia. Flerkoneri har pågått i Norge, Skandinavia og Europa i flere tiår nå. De første sakene hørte vi om allerede da HRS ble startet opp i år 2000. En typisk kommentar fra eksempelvis personell i barnehage den gang var: «Barn forteller om søsken de har, som viser seg å bo i en naboleilighet, og som har en annen mamma.» Eller som fra ansatte i NAV: «Muslimske kvinner som aldri har vært registrert gift, får barn etter barn. Hva er dette?»
Dette er parallelle samfunn som styres av sharia. Og dette godkjennes av lovverket vårt. For det er ikke forbudt (heldigvis) å få barn utenfor ekteskap. Men vårt samfunn var ikke bygget på den islamske forutsetningen: aksept for flerkoneri. (Unge Venstre vil ha denne aksepten – i liberalismens ånd.)
I Sverige har domstolen nylig slått fast at en 32 år gammel kvinne som har barn med samme mann – som også er gift med en annen kvinne – skal behandles som enslig forsørger med alle de økonomiske rettighetene som da følger med. Kvinnen har selv fortalt at mannen veksler mellom å bo hos henne og den andre kvinnen han er gift med. Men ekteskapet mellom 32-åringen og barnas far er verken registrert i Sverige eller i opprinnelseslandet. Det er altså et rent sharia-ekteskap, og et slikt ekteskap kan ikke domstolen akseptere, forteller Dagens Juridik.
Mannen är inte i formellt och registrerad mening gift med den kvinna som har beviljats bostadsbidrag utan med sin «andra» hustru.
Det finns inte heller några uppgifter från en utländsk myndighet som bekräftar att kvinnan skulle vara gift med mannen.
Förvaltningsrätten konstaterade därför att de inte kan anses vara gifta och att de kan inte heller anses vara sambor eftersom mannen är gift med en annan kvinna. Kvinnan ska därför betraktas som ensamstående vilket ger henne rätt till bostadsbidrag.
Allmänna ombudet överklagade domen till Kammarrätten i Jönköping som dock går på förvaltningsrättens linje och ger kvinnan rätt.
I HRS har vi klødd oss i hodet over denne problemstillingen gjennom årene. Hvordan stoppe denne praksisen – som endog gir økonomiske fordeler? Det er kanskje her man må gå inn: stenge pengekranen. Den kan stenges ved at man (som mann) ikke får barnebidrag til mer enn tre barn. Den kan også stenges for (enslige) kvinner ved at det tas gentest, og når det er åpenbart at det finnes en far til barna, er det han som skal underholde henne, ikke oss skattebetalere.
Men å stoppe sharia blir vanskeligere og vanskeligere i Norge og Europa grunnet den demografiske utviklingen. Islam vokser år for år i omfang. De parallelle samfunnene styrt av sharia likeså. Vårt rettssystem vil ressursmessig ikke klare å ta unna alle de potensielle sakene?
Illustrasjonsfoto: HRS