Elin Erson fikk bred oppmerksomhet i sommer da hun videosendte aksjonen sin fra innsiden av et fly på flyplassen Landvetter i Gøteborg, som passasjer – passasjer kun for å stanse utvisning av den dømte adfganeren på 52 år. Det Erson nok ikke visste var nettopp at han også var dømt for mishandling. Erson er uansett av «det gode slaget», en av dem som nekter å ta innover seg realiteter, som at hele verden faktisk ikke har tilgang til – engang det Reinfeldtske «öppna hjärtan» – Sverige.
Se videoen:
Hun trodde hun gjorde en god gjerning. Elin Ersons eget «gripende» mobilopptak fra innsiden av flyet.
Ersons sabotasje-aksjon ble hyllet av eksempelvis advokatsamfunnets generalsekretær Anne Ramberg:
I en rättsstat ska staten respektera mänskliga rättigheter. I en rättsstat råder yttrandefrihet. I en rättsstat vågar människor reagera mot ”demokratiskt” fattade beslut. En demokratisk rättsstat ställer nämligen krav på kvalitén i lagstiftningen och på en god rättstillämpning. https://t.co/AuuQdIoADm
Ja, vi vet jo endel om hvor mange millioner advokater i Norge håver inn på asylindustrien.
Ender i fengsel?
Elin Erson fortsetter sin aktivisme for å stanse utvisninger av særlig afghanere. Det ser man på hennes Facebook-profil. Men hun kan gå alt annet enn lyse dager med enorm støtte fra asyllobbyen i møte, melder SVT. Svensk påtalemakt har nemlig vurdert saken hennes, og de har kommet frem til at hun har begått et lovbrudd. Påtalemakten ønsker å straffeforfølgfe henne:
Det var i somras som en kvinnan ställde sig upp på ett flygplan och vägrade sätta sig, för att på så sätt stoppa utvisningen av en man till Afghanistan.
Flygplanet var på väg till Istanbul i Turkiet, och det var vid starten som kvinnan vägrade sätta sig, trots flygkaptenens order. Detta gjorde att planet inte kunde lyfta.
Det ble satt i gang en forundersøkelse basert på mistanke om brudd på luftfartslovverket. Men da var fokuset om det overhodet var begått et lovbrudd.
Påtalemakten har altså konkludert: Erson begikk et lovbrudd. Ersom skal nå avhøres, og det tas sikte på å reise tiltale mot henne.
Straffen hun kan få er seks måneders fengsel (maskimalt) eller bøter.
Erson-saken – hvis hun straffes – kan bli en seier for respekt for demokratiske avgjørelser. Og merk dette: Afghaneren ble ikke utvist for mishandlingen han var dømt for, men han ble utvist fordi han ikke hadde beskyttelsesbehov.