Hege Storhaug, HRS
23 prosent av unge i Sverige mener demokrati er en dårlig idé. Dette er en tredobling siden 2005. 30 prosent vil heller ha en sterk leder som kan gi blaffen i folket og parlamentets røst., en dobling siden samme undersøkelse i 2005, melder Sydsvenskan. Forskerne karakteriserer utviklingen som ”helt skremmende”, og bestemte seg for å prøve å finne ut hva som ligger til grunn for den antidemokratiske utviklingen. Eksempelvis kunne finanskrisen utelukkes som årsak, da liknende resultat ikke er å finne i kriserammede Spania. Videre ga arbeidsløshet, etnisk opphav, religiøs overbevisning, kjønn, inntekt, deltakelse i foreningsliv, og politisk bevissthet, lite utslag.
Skillene var derimot store på utdannelsesnivå, konkluderer forskerne.
– Utbildning slår igenom som en slägga och är genomgående i alla frågor, säger Staffan I Lindberg.
I intervjuer ser forskarna ett samband mellan de ungas attityder och den alltmer uppdelade skolan. Staffan I Lindberg beskriver skolans marknad som ett system där vissa ska slås ut, där vissa skolor ska vara sämre.
– Förr fanns ett starkt budskap om att alla är lika mycket värda och alla har rätt till samma utbildning. Men idag bygger marknadslogiken på att skolorna är olika. Det finns barn som känner att de går på fel skola och är körda från början. Det budskapet får de varje dag, säger han.
Bara grundskoleutbildning, eller icke fullständiga betyg från grundskolan, går hand i hand med antidemokratiska värderingar.
– Det är politikerna som har skapat ett system som bygger på att de och deras kompisar slås ut. Så vad spelar demokrati då för roll för dem?
Vel, jeg er ikke overbevist om det er skole og utdannelse som er svaret. Hvem er det som faller gjennom i skolen? Hva er høna og hva er egget?