To mennesker har blitt drept i en sak med sterke likhetstrekk med trippeldrapet på Valdresekspressen i november 2013. Den hovedmistenkte asylsøkeren i dobbeltdrapet på Carolin Herlin (55) og sønnen Emil Herlin (28) på IKEA i Västerås var besluttet utvist fra Sverige med umiddelbar virkning. Bare noen få timer før drapene hadde 35-åringen vært på møte med Migrationsverket i Västerås og fått beskjed om at han skulle utvises til Italia – hvor han har oppholdstillatelse.
Denne typen angrep er (heldigvis) sjeldne, men ikke desto mindre så dramatisk og skremmende at det ikke er rart at publikum reagerer deretter.
Men politiet og Migrationsverket har hatt lite å si; Sveriges politiske ledelse enda mindre.
Den svenske pressen har derimot prioriteringene sine i orden – som vanlig.
Dekningen har derfor i stor grad dreid seg om frykt for «mørke krefter» og muligheten for eventuelle «hevnangrep» på landets asylmottak. Svensk politi var da også tidlig ute med såkalt «trygghetsskapende arbeid». Selvsagt ikke ved å f.eks. informere en sjokkert og skremt svensk opinion eller ved å sende ut flere politibetjenter på gatene, men ved å forsterke vaktholdet rundt asylmottakene i regionen.
Journalist Stefan Lisinski i Dagens Nyheter er såpass fintfølende at han anser dobbeltdrapet som en usedvanlig passende anledning til å utbasunere det glade budskap:
Trots allt – det dödliga våldet minskar
Under senare veckor har flera brutala mord inträffat, och många frågar sig vart samhället är på väg. Svaret är att Sverige, trots allt, har blivit tryggare. Det dödliga våldet har under lång tid minskat.
Många läsare har mycket svårt att tro detta, men det är faktiskt sant. Färre människor mördas i Sverige, och trenden har varit tydlig under flera år.
Den dyktige og profilerte svenske nasjonaløkonomen Tino Sanandaji har tatt en titt på Lisinskis fremstilling av statistikken og er ikke imponert. I stedet er Lisinskis artikkel så misvisende at det er grunn til å stille spørsmål ved dømmekraften hans:
Det er ikke voldsbruken som har sunket, det er antallet som dør av den.
En av årsakene til det er som kjent medisinske nyvinninger og bedre akuttberedskap, hvilket redder livet til flere voldsofre nå enn før.
Riktignok har antallet dødsfall som følge av vold blitt mindre – fra ca. 100 i året på 90-tallet, til 87 i 2014 – men forsøkene på å gjøre noen død har ikke minsket. Snarere tvert i mot:
Sveriges befolkning har økt med ca. 17 prosent siden 1980, men tall fra Brottsförebyggande rådet (BRÅ) viser at antall anmeldte drapsforsøk, mishandling og ran har mer enn fordoblet seg, fortsetter Sandandaji.
I SCBs undersökning av levnadsförhållanden har andel som uppger att de blivit utsatta för våld ökat likasås mellan 1980 och sista rapporterade året 2007. Att antal väktare tredubblats och utgifter på larm och övervakning ökat ännu mer tyder heller inte på ökad underliggande trygghet.
Ökad trygghet och minskat våld är knappast vad en seriös granskning av statistiken tyder på. Statistiken visar ungefär vad tidningsrubrikerna visar, nämligen att våldet har ökat jämfört med exempelvis 1980. Det stämmer inte som Fredrik Reinfeldt påstår att ”Brottsligheten sjunker och den sjunker brett”. DN och Reinfeldt ger sken av att de är upplysta och informerar en irrationell pöbel att våldet ”faktiskt” har minskat.
BRÅS rapport for 2014 viser da heller ingen minkende tendens når det gjelder personfarlig kriminalitet, som f.eks. vold/mishandling og voldtekt:
Vår venn DN-journalisten er likevel misfornøyd med at hans stadig gjentatte budskap ikke ser ut til å trenge inn. Noen tror ufattelig nok ikke på medias Lisinskier når de skriver ting som at Sverige, trots allt, har blivit tryggare:
Detta rapporterar vi om någon gång per år. Vissa läsare blir mycket upprörda och är övertygade om att siffrorna är falska.
Huff ja, kan du skjønne hva det kan komme av?